Som en käftsmäll...

...kom förkylningen tillbaka efter step-passet i början av veckan =( Back to sitta o gapa som en fisk på torra land för att få luft, nysa och snyta hela tiden. Kul! Inte... Och därav rann även hela motivationen av mig. Så två gånger denna veckan har det bakats kladdkaka och det finns lixom ingen hejd i mig, fullkomlig sockerknarkare som man är! Men ja, det var ju iaf kul att träna så när denna förkylningen också är över ska jag leta mig på rätt spår - igen...

Utöver bantning och kroppsfixering så rullar livet på - jag är mest hemma och myser med lille vovven hela tiden, har inte tid eller möjlighet att göra så mycket annat tyvärr. Och ja - just nu letar vi hus! Vi har pratat om det länge och känt mer och mer att det är dax - vi är trötta på stan, på folk, på trängsel, på folk (sa jag det?). Vill ha yta, vidder, utsikt, lugn, tystnad, natur... Ja, ni ser vart jag är påväg. Vi letar efter ett äldre hus med gamla detaljer, charm och känsla, alltså helst 1900-1930-tal - vi vägrar fult 60-70tal och inte intresserade av nybyggt heller. Gärna stor tomt och fritt läge men i utkanten av ett mindre samhälle är också okej, så att man inte har flera mil till närmaste ica/skola/tåg osv. Vi har tittat på två hus den gångna veckan, det enahade stora potential men alldeles för mkt att fixa, det andra föll jag för DIREKT! Men... sambons bostadsrätt är inte såld än, bankerna strular och budgivningen är redan igång så det huset kan jag kanske glömma. Men ååå.... jag vill!!!

Jag överlevde!

Jag överlevde step-passet och det gick dessutom ganska bra! Jag hade inte särskilt svårt att hänga med i rörelserna trots att jag var helt ny och passen brukar vara ganska avancerade (inte jätteavancerat denna gången dock) och jag hade minsann ork över när passet var slut. Det enda som knorrade var ryggen - som vanligt när jag är otränad.

Min lille vovve börjar kunna vara ensam nu, en timme går bra, förmodligen 1½ också - vilket är vad jag behöver för att ta mig ut på powerwalk eller iväg på ett lunchpass. Alltså ingen ursäkt längre!!!

Men - som mina trogna läsare kanske sett så är alla siffror borta ur högermarginalen - ingen vikt och inga mått. Jag måste släppa fokus på vågen - vägde mig i morse och har haft en skitdag pga detta. Som alltid! EN positiv sak är ju att det fick mig att släpa mig till gymmet dock =)

Jag kommer väga mig då och då men inte rapportera precisa siffror här, de är inte alls viktiga. Det som är viktigt är hur jag mår både fysiskt och psykiskt, hur stark jag känner mig, hur kläderna sitter osv.

Maten måste ändras på. Jag har haft en ok dag idag men är på nattjobb nu och här slank det ner lite gott - jag får väl börja sakta men säkert. Och inte bli för extrem!! Tillåta i rimliga mängder. Åtminstone sluta gå upp i vikt =/

Nyckelord - Balans!!!

Nu jäklar!

Om en timme ska jag på Step - favoritpasset! Första träningspasset sen oktober. HJÄLP!!!!

Jag önskar...

...att jag hade den där crosstrainern som jag nästan köpte i höstas men ändå inte gjorde för att den var stor och ful. Redan då tänkte jag att jag kommer ju aldrig kunna/hinna träna när jag måste va hemma med lille valpen alltid. Varför lyssnade jag inte på mig själv mer då? Nu ger jag mig inte råd till en men åååh, vill ha... Jag hinner inte iväg o träna. Inte om jag vill träffa min sambo över huvud taget. Jag har nämligen tagit på mig en massa extranätter (girig!!) för att det är bra pengar och vi vill flytta till hus så alla pengar är välkomna!

Maten? Mjä. Okej, inte choklad varenda dag men inte direkt viktväktartänk heller. Vetebulle är gott. Nybakad, mjuk och varm... Två är också gott.

Ja, ni ser...